Hemkommen från världens finaste stad utan någon egentlig identitet. Som ett wannabee Paris med en salig blandning av turister och affärsmän, världens finaste stadskärna men allt utanför denna mest bara en vanlig storstad. Så himla mysigt att bara komma hemifrån några dagar, köpa exklusiv glass och fina chokladpraliner, gå runt på Urban Outfiters med världens beslutsångest i flera timmar och äta godaste och billigaste frukostarna på stället med den godaste latten i staden. Att prata franska och ibland första allt men ibland inte ett dyft, stå på finaste Grand Place och fota, någonting man inte varit peppad på på flera månader och köpa finaste plåtburken och klänningen samt några julklappar även fast det bara var oktober. Att fundera över om man ska säga bon nuit, bon matin eller bonjour till personalen när man checkade ut från hotellet klockan halv fyra mitt i natten för att åka till flygplatsen, att dricka latte och cappuccinos cirka tre gånger om dagen, bli inlåsta på Europaparlamentet av säkerhetsskäl på grund utav tusen demonstranter utanför och fuldansa i rummet på kvällarna. Så himla lycklig.